Elle belle bi….

Visst har vi sett nöden i världen förut, men kanske mest på tv. Och vi har betalat in pengar till Radiohjälpen, Läkare utan Gränser eller till olika galor för världens barn, och känt givandets glädje. Ingen har dock ställt oss till svars om vi inte  betalat.

När tiggarna dök upp hände något. Plötsligt uppträder nöden i världen i vår privata sfär och gör sig påmind på ett kvalitativt  helt annorlunda sätt. Och vi upptäcker sidor hos oss själva som vi inte riktigt vet hur vi ska hantera. Dels ställs vi inför problemet att kunna säga ”nej” till en människa som ber oss om något. Dels inser vi att vi har åsikter om hur en trevlig tiggare ska uppföra sig.Tiggare som så att säga sitter med mössan i hand är mindre jobbiga än den påstridiga typen, som aktivt närmar sig och ber om pengar. Och helst ska de vara tacksamma och ödmjuka och inte direkt börja tjata om mer så fort man gett en slant.

Jag tror att de allra flesta av oss är hjälpsamma och empatiska. Men att konfronteras med detta massiva hjälpbehov gör oss frustrerade. Vi inser att vi som enskilda personer självklart inte kan hjälpa alla dessa människor till ett drägligt liv. Vi måste alltså antingen välja att ge till några och säga nej till andra, eller också kategoriskt säga nej till alla. Kanske är det lättare att säga nej till alla, än att ständigt tvingas välja vem som ska få och inte. Och allra lättast är det att säga nej, om man tycker att man har goda skäl.

Många väljer att skänka pengar till organisationer som hjälper migranter både här och i hemlandet. Okej, det är bra. Men många tar gärna till sig de historier som cirkulerar bland annat i sociala medier och hittar på så vis en godtagbar ursäkt för att komma undan. För visst är det lättare att låta bli att ge, om man kan intala sig själv att tiggarna i själva verket är lata dagdrivare, kriminella, lögnare, simulanter och allmänt otrevligt folk?

Inget nytt under solen

Nu är det socker som är på tapeten. För ett tag sen var det mindfulness.

En gång i tiden var det fint och lyxigt att äta bröd bakat av vitt mjöl. Bakelser och andra sötsaker var inget som vanligt folk frossade i till vardags. Överklassen som hade tillgång till sådant tror jag knappast förbättrade sin hälsa tack vare det. Det vore intressant att höra om det finns forskning som visar om hjärt- och kärlsjukdomarna blev vanliga bland de besuttna innan de slog igenom som ett folkhälsoproblem.

På femtiotalet när jag var barn läste min mamma en tidskrift som hette Hälsa. Där figurerade ofta en hälsokostguru vid namn Are Waerland. ”Jag kan inte dö i cancer” hävdade han, fast tyvärr gjorde han det. Cancer var den tidens stora skräck, kanske var det därför han fokuserade på den sjukdomen. Hur som helst så hade han förstått att det är viktigt vad man stoppar i sig. Mamma tog till sig mycket av hans tankar och hans andra devis om ”de farliga tre” inplanterades tidigt i mitt medvetande. Salt, vitt socker och vitt mjöl var enligt Waerland rena gifterna och absolut tabu i en sund kost.

En viss mängd salt är livsnödvändigt men att salta hej vilt på maten påverkar ämnesbalansen i kroppen negativt. Och raffinerat socker ger inget värdefullt tillskott alls i vår föda. Det ger enbart energi, inga andra näringsämnen. Och den energin kan vi lika gärna ta emot från annan sorts mat som dessutom innehåller de vitaminer, fetter, mineraler och proteiner som vi också behöver. Annars måste vi äta dubbelt eller börja mixtra med diverse preparat och piller. Vitt mjöl är malt av sädesslag där grodd och skal är borttaget. Tyvärr sitter den mesta näringen i just de bortsiktade delarna och vi får ett mjöl som visserligen är lättbakat men som innehåller mest bara kolhydrater, dvs det ämne som ombildas till socker i kroppen.

Vi behöver en viss mängd kolhydrater. Det är kroppens bränsle som gör att vi orkar röra på oss och hålla oss varma. Men det finns kolhydratrika livsmedel som är fulla av andra nyttigheter också, och därför mer lämpade som mat. Till exempel fullkornsprodukter som mörkt grovt bröd.

Detta kan för många uppfattas som självklarheter. Uppenbarligen är det inte det för alla. Men ju fler som upptäcker hur de kan förbättra sin hälsa och till och med bli fria från sjukdomar som av andra uppfattas som påverkbara enbart med mediciner, desto fler borde rimligtvis komma till insikt.

En vän till mig fick veta att hon fått diabetes typ 2 när hon var på en rutinkontroll hos läkaren. Läkaren tog genast fram receptblocket men min vän hejdade henne och ville först prova med att lägga om kosten. Sex månader senare var hennes blodvärden normala. Läkaren erkände att hon i sitt stilla sinne tänkt, att ”ja, ja, prova du…. det blir nog medicinutskrivning vid nästa kontroll” men att hon nu var helt förbluffad över den effekt kostomläggning haft. Och denna min vän är inget unikt fall, många fler har fått uppleva samma sak.

Det är lite sorgligt att se kraftigt överviktiga ungdomar sitta och proppa i sig frallor och Cola light och sedan ta fram insulinsprutan. För vilken effekt light-produkterna har på oss vet vi nog inte än. För att inte tala om de kraftigt processade ämnen som ingår i mycket av den mat vi äter i tron att den är välkomponerad och allsidig.

Själv är jag ingen fanatisk kolhydrathatare. Jag har dock märkt att jag på senare år blivit allt mer känslig för socker och får symtom av ganska små mängder. Jag blir alltså yr, illamående och får hjärtklappning. Detta har gjort mig ännu mer observant och det lutar väl åt att jag kommer att bli ännu mer försiktig. Jag äter gärna grovt syrat rågbröd, det är min ständiga frukost tillsammans med en kopp grönt te.. Men jag bakar eller köper sällan vitt bröd och heller inte just några bullar, kakor och godis. Lite choklad tar jag gärna nån gång ibland och hamnar jag på kalas äter jag det som bjuds. Jag äter heller inte kött och charkuterivaror. Kyckling har jag helt slutat med sen jag sett filmerna från kycklingindustrin. Följaktligen blir det mycket grönsaker, rotsaker, bönor, frön och linser. Grovt bröd som sagt, men även syrade mjölkprodukter och smör. Viktigt är för mig att maten är så lite processad som möjligt, och inte full av en massa olika tillsatser.

Och så, för att knyta ihop säcken: mindfulness. Gammal visdom och kunskap från tusen år tillbaka presenteras som en helt ny upptäckt av någon trendig psykolog. Suck.

 

Long time no see

Här var det stiltje minsann! Inte ett enda inlägg sedan i juni. Nåväl, var sak har sin tid. Kanske kan det bli ändring nu när hösten har gjort sin entré och vintern väntar runt knuten. Jag har haft fullt upp med jobb och hittat på en del nya produkter, bland annat denna lilla badpåse med sisaltvättlappen plus en handgjord ekologisk tvål från Malin i Ratan. P1020838

 

 

 

 

 

Jag har fortsatt att virka mösshattar i olika färger och i bomull men även i lingarn. Ett exempel syns här,  dock mer mössa och mindre hatt eftersom den bara har en antydan till brätte.

P1020723

Väskor har jag också fortsatt att virka. Allt mindre verkar de bli,  de senaste är små vita festväskor som rymmer typ mobil och betalkort.

 

 

En hel bukett med sockor

Efter att ha stickat sockor till det lilla bonusbarnbarnet kunde jag inte sluta. Det blev en hel bukett med små babysockor i storlekar 0-3 månader och 3-6 månader, de flesta i ett mjukt fint alpackagarn.Bukett
Sockorna stoppade jag ner i en liten påse och bifogade ett fint kort med kuvert. Hips vips hade jag åstadkommit den perfekta presenten till de nyblivna föräldrarna eller till dopet.

ValkomnaFotter

 

Nya pulsvärmare

Alpacka m prickar

Nya pulsvärmare har sett dagens ljus. Först ett par tunna men varma muddar stickade i mjukaste babyalpacka. Jag använder smala bambustickor som är lätta och glider lagom.

Alpacka o merino

På nästa bild ser vi ett till par naturvita, också de i baby-alpacka med ett fusk-flätmönster. Samma flätmönster i de lite längre muddarna stickade i ett merinoullgarn i en intressant färg – jeansblå!

Nordlys

Sist ett par muddar med lite hålmönster,  stickade i det ljuvligt regnbågsfärgade sockgarnet Nordlys. Alla garner från Textera.

Cykelsadelskydd

Cykelsadelskydd

Min nya passion är att virka cykelsadelskydd! Konstigt ord förresten, låter som att man ska skydda cykelsadeln. Men så är det väl inte, det är väl den egna rumpan man vill måna om lite? Ge lite värme, lite buntning och lite skydd mot kyla och väta.

Jag fick tag på tjocka stabbiga ullgarner samt några rejäla nystan tjockt acrylgarn. Skyddet på bilden är virkat helt och hållet i grått ullgarn, men för att spara lite så använder jag acrylgarnet som kant och ullgarnerna endast i sittytan på de flesta skydden.

De finns i lite olika färgställningar, och jag har dragit in ett resårband i kanten och lagt ett isolerande stycke cellplast inuti.

Handelsgården nominerad till Handelsgalan 2014!

Handelsgalan

De nominerade till Handelsgalan 2014 i klassen Årets Hållbara Butik är Handelsgården, Meretes och Röda Korset City. Fantastiskt roligt!

Motiveringen för Handelsgårdens del låter som följer:

Sedan många år har denna butik varit ett alternativ för alla dem som inte vill köpa de massproducerade varor som finns i var och varannan butik. Handelsgården har satsat på småskalig produktion av lokala hantverkare och erbjuder högklassigt hantverk, konsthantverk och delikatesser.

Jag är själv en av dem som föreslagit Handelsgården och jag tror minsann att formuleringen är ganska exakt min egen :-). Vem som vinner avgörs av Folket! Ungefär som Idol, men här röstar man via en webbsida:

http://handelsgalanumea.se/rosta/

Eljest

Eljest

Ett så roligt initiativ av Ida Hillebjörk! Hon har skapat en popup-butik i MVG-gallerian, och bjudit in designers, hantverkare, konstnärer och konsthantverkare från trakten att medverka. Butiken kommer att finnas under hela december. Jag finns också representerad med både det ena och det andra. Kylskåpsnypor, memoryspel, väskor, tavlor för att nämna några produkter.

Missa för all del inte att besöka Eljest! Ta rulltrappan upp en våning, gå sen snett in till höger mot Barista så ser du butiken där bakom! Ida har gjort så fint och det är fantastiskt vilken energi, kreativitet och talang som blommar här.

 

En ny väska

 

Lilavirkadvaska

En riktigt härligt mustig plommonlila färg på bomullsgarnet från Debbie Bliss (från Textera) i denna väska som jag virkat och fodrat med tyg från ett silkigt nattlinne! Knappen är en gammal knapp från min mosters sybehörsaffär som nu fått komma ut i dagsljuset. Rejält långt axelband om du vill ha väskan i handhöjd. Annars är det bara att knyta till en ögla.

Kalahatten

Brant

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

På sensommaren gjorde vi en efterlängtad utflykt – vi besteg det spännande berget Kalahatten som ligger i ett par mil väster om Piteå. Jag gjorde ett litet fotoreportage, förstås! Berget har en karaktäristisk silhuett som man känner igen. Det är 243 meter högt, och den högsta kustlinjen efter istiden var 241 meter. Det betyder att Kalahatten stack upp som en liten ö i den yttersta skärgården. Sidorna blev renspolade av vågorna, därav alla klapperstensfälten.

Är man nyfiken på att få veta mer kan man läsa HÄR.

Vännäs

I somras gjorde jag en liten fotoresa till Vännäs i samband med att jag började sälja mina produkter på Slöjdarnas Hus i Vännäsby. Jag ville göra några specialtillverkade vykort just för Vännäs och de vykorten ser ni här nedan. Och som sagt, det lilla reportaget hittar man här.

Station och dam Kossorna Loket Slojdarnas

Snyggaste mössan

Mösshatt och halstubx

Jag som aldrig hittat en endaste mössa som ser vettig ut på mitt huvud, har nu lyckats med konststycket att virka en slags mösshatt som jag faktiskt törs visa mig ute i.

Och nu när hösten närmar sig kan det vara skönt med en liten halstub runt halsen. Tuben kan också dras upp på huvudet och fungera som ett brett pannband. Mösshatten är virkad i bomull/lin och halstuben i bomull/bambu.

Webbutik

Nu har jag kompletterat med en liten webbutik!

tictail-logo-181x50

Tictail heter det företag som erbjuder gratis enkel webbutik för dig som inte behöver så avancerade funktioner. Vill du lägga på fakturabetalning till exempel så kostar det extra.

I min webbutik kan du betala via Paypal. Det innebär att du antingen betalar med ditt kort eller via ditt Paypalkonto, om du har ett sådant. Jag erbjuder än så länge bara såna produkter som jag kan göra i större serier, och som man heller inte nödvändigtvis behöver prova eller klämma på.

Ta gärna en titt och berätta vad du tycker!

Promenera runt Tuvan

Livboj

Precis vid Bergöbron, vid Obbolavägen, kan man köra ner längs en liten grusväg och komma till Stora Tuvan. Tuvan är naturreservat och hör till området Umeälvens delta och slätter. Man parkerar bilen eller cykeln på fastlandet och går över den fina hängbron. På andra sidan hittar man en liten stig (till höger på bilden) som följer stranden runt Tuvan.

Eftersom ön är naturreservat så får naturen sköta sig själv. Fullt med omkullfallna döda träd och stränderna är inte tillrättalagt tillgängliga. Ett eldorado för fåglar, insekter och andra djur och växter. Vi såg spår av tassar på sanden men vet inte om det är bäver eller kanske utter.

Om man inte väljer stigen längs stranden utan i stället går längs spången rakt fram så kommer man direkt till det fågeltorn som byggdes på sextiotalet. Uppe i tornet ser man inte mycket mer än uppvuxen al-skog och då förstår man verkligen hur pass snabbt deltat förändras. När tornet byggdes var här fri sikt åt alla håll, udden som nu är helt trädbevuxen hade då just nått över vattenytan.

Fortsätter man längs spången ända ut på udden kommer man till en liten observationsstuga. Inne i stugan kan du äta din matsäck samtidigt som du spanar genom fönstergluggarna åt alla håll! Udden är skyddsområde och från april till september får du vackert lov att hålla dig på spången för att inte störa häckande fåglar.

Väskorgier

Collage

Min senaste passion är virkning. Jag har nog inte virkat sen jag gick i grundskolan om jag minns rätt. Dessutom har jag haft en ganska skeptisk inställning till virkat. Stelt, livlöst, tråkigt har jag tyckt. Men så plötsligt satte jag igång med att virka väskor i bomull/lin och nu kan jag inte sluta. På bilden syns några av de första modellerna. De större är i storlek som en ”vanlig” väska, de mindre passar bra när man bara vill ha med börs, mobil och nycklar.

Nu håller jag på med en ny modell som är avlång och rund och påminner lite om ett getingbo….

Hoppas bara att jag får avsättning för väskorna. Mina döttrar nickar vänligt och säger ”Fint, mamma…” så jag förstår att det är inte i deras smak. Men om det är i din smak så hör gärna av dig, de är till salu.

En utflykt i närområdet

Deltaskylt

Trots att jag bott 25 år i Obbola har jag aldrig varit till kolerakyrkogården på Holmas nordliga ände. Visst är det väl märkligt?

Holma är den lilla ön som ligger mellan Holmsund och Obbola, och som Obbolabron mellanlandar på. Innan bron byggdes fanns några enstaka små stugor på Holma, men i och med bron blev tillgängligheten en annan. Och när det för några år sen blev fritt fram att köpa tomt och bygga där så har det formligen exploderat. Nu är i princip hela den västra sidan norr om bron bebyggd.

Jag ställde bilen på parkeringsplatsen vid bron och promenerade längs den grusväg som anlagts för villaägarna. Holma är kuperat och täckt med gammal granskog. Längst ut på norra udden finns en fin liten utsiktsplats, dit man kan ta sig även med rullstol. Tänk att sitta här en sommarafton och titta på solnedgången!Utsiktsplatsen

Nedanför ligger vraket av en gammal pråm.

Vraket

 

Och en liten bit in i skogen ligger kolerakyrkogården, nu med villatak inom synhåll.

Kyrkogarden